torsdag.

2015-07-17 @ 12:08:08
När man går över bara för att få sova ihop, och att det är som en tyst överenskommelse. Man bara försvinner in under täcket tätt tätt tätt. Somnar nära hans varma kropp och vaknar lika nära. Som att vi aldrig varit ifrån. Som att vi inte kan vara. 

Samtidigt som båda, när solen väcker oss för tidigt inser att nära inte var nära nog, och han drar sina fingrar över ens kropp och blåser bort allt förstånd man någonsin upplevt med bara ett andetag mot ens hals. 

Är gärna utan förstånd så länge det är med honom. 
AllmäntTrackbacks ()

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Trackback