isabellas -

Varje gång det händer något. Eller jag ser ett roligt klipp på Facebook. Eller hör en mening i en pod. Eller går förbi något på stan.

Så kan jag koppla det till dig och oss och vill skriva HALLÅVETDUVAD, typ fem gånger om dagen, minst.

Klart jag kan komma över honom om jag nu tvingas göra det.

Men jag vill inte. Jag vill verkligen verkligen inte.

Och jag skriver att nu ligger det hos dig.

Och han skriver att han gråter.

Jag gick från att jag inte ens visste att jag var kär, till heartbroken på två dagar.

Min mur var så himla hög och grundad och välbyggd.

Nu är den raserad och det gör ont.

Har fortfarande kvar hans händer över mina lår, hans lockar mot min mage och hans läppar mot min hals.

Ser hans morgontrötta ögon leende mot mig så fort jag inte har annat att tänka på.

Efter första alarmet ringt insåg vi båda att nu är det början på slutet.

Han sa "kom" och vi la oss mage mot mage med armarna runt varandra. Han snörvlade in i mitt bröst, och han har nog aldrig hållt mig så hårt.

När jag varit iväg en hel helg, och han skriver en halvtimme innan jag äntrar malmö att "maten är klar".

Och så står han där i köket och hackar grönsaker när jag ramlar in helt trött.

Har så bra söndagar med honom.