isabellas

Imorgon ska mamma köpa flyttkartonger. Och vi ska försöka ha en fin valborg.
Har spenderat hela dagen med lillen, och malin mestadels. Fina ni.
Jag ska gråta på måndag. Tills dess ska jag ge dig all kärlek jag har. Och sedan ska jag ge dig lite till.
Skulle samla ihop lite bilder på dig och mig som du ska få med dig på söndag.
Planerade ett tiotal från början, men hur ska man kunna välja ut tio bilder, av alla hundratals som vi tagit under tre år? Det går inte. Så just nu sitter jag här med fyrtio, och än är jag väl inte klar.
Älskade du.

Mina två senaste dagar har varit de bästa på länge. Ibland är det skönt att bara tänka på fina saker. Och speciellt just nu när det inte händer så ofta.
Jag har världens finaste vänner. Jag kan inte säga det för få gånger för det är så jäkla sant.
Tack för att jag har er. Och för att ni förstår utan att jag behöver säga ett ord.

Ger jag er som inte redan läst dem, mina innersta ord.
Döm inte. Läs bara.

http://storasysterskarlek.blogg.se

Är den inte bara helt ljuvlig? Jo. Helt klart.

1. Ge mig dessa byxor, tack. (okej jag kan köpa dom själv men de släpps ju inte förrän tjugonde maj?) Vill ha dom i vår, med mina guldiga strumpor och 13centimeters klackarna. Eller barfota. Helt klart.


2. Jag har äntligen kommit på hur jag bäst ska använda ett helt ljuvligt tyg jag fick av farmor för någon månad sedan. Jag ska sy ett par shorts. Så ni vet liksom.

Och du har den fortfarande.
Som i en liten ask.
Kan jag få det tillbaka?

Jag tänkte inte så mycket alls, då för två år sedan.
Det gör jag nu. Alldeles för mycket.

Kommer du ihåg när jag höll dig i min famn utanför Indiska i förrgår? Minns du vad jag sa till dig, och vad jag sedan tvingade dig att upprepa för dig själv för att du verkligen skulle förstå?
Jag sa att jag älskade dig. Jag sa att jag aldrig kommer lämna dig. Jag sa att jag älskar dig. För alltid.

Mina dagar fylls av alldeles för mycket känslor. Ena stunden går det blixtar genom kroppen, och andra studen brister jag i gråt.
Inatt när jag kom hem mådde jag bra, bättre än jag gjort på väldigt länge.
När jag gick o la mig mådde jag så dåligt så jag har aldrig mått sämre.
Det jobbiga är att jag känner mig okontrollerbar.
Jag kan inte säga nej till tårarna och jag kan inte säga nej till dig.
Jag är någonstans mitt emellan och jag vet inte alls hur jag ska få ordning på det tunga locket över mitt hjärta eller de rosa molnen ovanför mitt huvud.
Hur hittar jag en balans? Hur gör jag för att inte börja gråta när du kysser mig på halsen?

Tredje maj flyttar du ut ur ditt rum och ut ur vårt hus. Men du flyttar inte ut ur vår familj eller ut ur mitt hjärta.
Min önskan är att du ska finnas vid min sida när jag springer ut på studentdagen, och möta mig med ditt lilla vackra leende och säga att du älskar mig. Ta min hand och lita på att jag alltid kommer finnas där för dig.
Min önskan är att du aldrig ska känna dig sviken, och att du aldrig ska tro att vi ville lämna dig.
Det ville vi inte, vi tvingades.

Tårarna stryper mig. Får ingen luft. Kan inte andas. Älskade förlorade du

Jag har haft bästa veckan på väldigt länge, och än är den inte slut.
Imorgon blir det utgång med mina hjärtan, och ikväll vill jag dricka öl.

Var helt ljuvligt. Lite ensamt, men mest ljuvligt.
Jag och Majja har kommit på vad vi ska göra på vår praktik och det kommer bli askalas.
Igår hade jag en kanontrevlig kväll och den blir lika fin ikväll, helt klart.
Det blir inte roligare än såhär. Skrivandet är inget kul idag. Tjipp!

Ä N T L I G E N är det lov! Och självklart vaknade jag klockan elva pigg som en lärka. Så på fyra timmar har jag:
+ sytt lite dukar till mamma och börjat på bikinin
+ sprungit en runda på 25 minuter (!!!)
+ städat mitt rum
+ börjat läsa på en bok till svenskan
+ pluggat

Effektivt va? Hehe.
Igår drack jag öl i solen, och det kändes som att det inte kunde bli mycket bättre. Nu ska jag fortsätta läsa om sektbarnen.