som om jag aldrig blir riktigt hel utan hans hand i min.

2010-10-18 @ 21:19:44
Ibland undrar jag lite var alla ord jag inte hinner skriva ner blir av någonstans. Ibland undrar jag vad mina ord skulle vara utan honom. Han som formar varenda bokstav med sina lockar och sina vackra händer.
Jag såg honom idag. Och samtidigt som jag dör lite, så formas det alltid lite mer av mig, liksom inuti.
AllmäntTrackbacks ()

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Trackback