jag kommer skriva något någongång snart
har för övrigt hittat alla skottar. nöjd.

.
Their minds as cold as ice
And someone way down here
Loses someone dear
The winner takes it all
The loser has to fall
It’s simple and it’s plain
Why should I complain.
But tell me does she kiss
Like I used to kiss you?
Does it feel the same
When she calls your name?
Somewhere deep inside
You must know I miss you
But what can I say
Rules must be obeyed
tacksamhet
Både lillebror och mamma svävade mellan liv och död i flera veckor. Jag vet ju allt detta, har alltid vetat. Men det är nog först nu jag insett hur allvarligt det faktiskt var. Jag hade kunnat sitta här utan mamma och lillebror. Jag hade kunnat vara en sån det var synd om. En som som levde med en halv familj.

källkritik och kaffe

Tänk va,
Men bara för att jag skriver så, här och nu, behöver ju inte det betyda att jag inte sitter där, torsdag kväll och gråter av stress. Jag har all tid just nu, men utnyttjar jag den rätt eller tar jag den bara för givet?
Jag har aldrig tidigare levt bättre än nu. Men det är bara för att jag är medveten om hur himla bra jag har det, och allting faller bara på plats. Ödet vill att jag ska skratta tills jag gråter och planera resor med bästa vännerna. Ödet vill att jag ska älska mina kurser och belönas med ett extrajobb. Ödet vill att jag ska ha världens finaste familj och att alla ska vara friska.
Just för att jag vet hur bra jag har det, blir jag så himla rädd att allting ska rasera.
För det kommer det göra, tids nog.
Dagens:

(fortfarande inte betsat skrivbordsskivan, gör det när jag har några minuter över nästa gång)
titta så söta vi var:

Klockan är tjugo i tre och jag borde verkligen plugga.
had yar horses ya prank
För det första hade vi världens finaste rum med fönster som täckte två väggar.
För det andra knackade några skottar på vår dörr i fredags kväll, och sedan dess gjorde vi inte mycket annat än pratade engelska, lärde oss skottska ord och pratade om skottarna. Herre alltså.
Jag vet att jag talar för oss alla tre när jag säger att en mer fantastiskt perfekt helg har vi aldrig någonsin upplevt. Vi har skrattat (ni vet sådär mycket så att man måste stampa i golvet?), druckit (vilket för med sig en hel del trevliga lekar att lära ut och lära sig), ätit (en väldig massa) och älskat (varandra) oss igenom två dygn.
Därför känns det ganska deprimerande att inse, att vi nog inte kommer uppleva något liknande på år och dar.
Men vem vet, kanske att vi ses på grankan på påsklovet, om allt går som vi vill.
Nu måste jag sova, för det har jag inte gjort på länge.
vi är så jäkla snygga och ska ha så jäkla kul i götebooooorg. så ni vet.

hörru.
Jag vill inte va den där jäveln som måste ha svar på allt. Jag vill ju bara vara med dig.
.

vill ha:



onsdag.
Och visst klarar jag det, men tänk vad mycket ångest man sluppit om man tänkte lite mer.
Nu ligger jag dessutom inne med ett kvällsjobb. Och då måste jag bara räkna ut hur 125% plus kvällsjobb egentligen får plats på dygnets timmar. Men så duktig man känner sig, när det går.
Har för övrigt hittat den igen,
den där plugg-gnistan. Det krävdes bara en föreläsning och en snäll kurskamrat.
I'm trysexuall, I try everything once.

i min egen säng
Hoppas den kommer tillbaka snart, för nu ligger jag en massa sidor back och om jag ska klara tentan nästa fredag måste jag plugga minst åtta timmar om dagen fram tills dess..
Jag önskar så att rubriken inte stämde.
Så himla dumt
Att behöva åka ifrån någon som känns så hemma.
-
Du skrev att vi aldrig skulle oroa oss för varandra, bara njuta. Men vilken njutning?
Jag skriver att jag slipper vara ensam på alla hjärtans dag. Men vilka hjärtan? Och är de egentligen ensamma ändå?
vill ha sånt här väder.

Ser att solen skiner in lite under rullgardinen. Och skrattade gjorde jag igår med tösen på bilden.
Göteborg kommer blir bäst.
söndag
Älskar (inte alls) när det knackar på dörren och man öppnar i linne och trosor, och det visar sig vara lillebror polare. Hm..
Idag måste jag läsa hela bibeln (nästan) och imorgon beger jag mig mot vetlanda.
But with all these advice there's nothing you can really do but be addicted to him.

saknar

dagens vill ha:

H&M 299. Gissa vad jag ska kolla efter i göteborg?
torsdag va?
Har haft ont i huvudet hela dagen, och så har jag sytt en massa. Och städat rummet.
Ni ska få en före- och en efter-bild på mitt rum lite senare. Det enda som återstår nu är att betsa min skrivbordsskiva ljusgrå. Åh det kommer bli så himla fint. Fint med ett skrivbord.
Nu tar jag helg. En helg med plugg och förhoppningsvis en hel del chips och mys. tjipp!
Man kan inte alltid vara klok.
Ibland tror man att man bara kan glömma, att hjärnan bara kan sortera bort saker.
Men hjärtat, det glömmer aldrig.
Jag har varit friskare
Skön känsla 1: Vaknade pigg! (första gånger på månader det händer så tidigt på morgonen)
Skön känsla 2: Kaffet höll sig varmt en timme in på föreläsningen! (<3)
Skön känsla 3: Solen sken när jag kom ut från högskolan!
Skön känsla 4: Fenix. Allt som behövs.
Skön känsla 5: Konsten att shoppa billigt.
Skön känsla 6: Känslan när man går ut genom affären med en kasse i handen.
Skön känsla 7: Mamma hade lagat världens godaste mat.
Skön känsla 8: Mitt rum är städat.
Skön känsla 9: Skype.
Skön känsla 10: Kramp i skrattmusklerna.
Skön känsla 11: Fyra ½ dygn till måndag.
lovade en av er lite mer mode

plus likadana i svart, och en ljusbeige collegetröja (kunde lagt upp en bild på den med om inte min bror tagit bilden när jag hostar..)
pluggelipluggeliplugg
idag har jag druckit kaffe och kollat på en repris (HATAR REPRISER) av efter tio, och nu sitter jag i arbetsrummet (även kallat pluggrum tills min skrivbordsskiva kommer) och försöker strukturera alla mina 37,5 högskolepoäng. det går kalasbra ska jag tala om för er. har rosa lappar i almanackan så jag vet hur många hundra sidor jag ska läsa varje dag, och har börjat på skrivuppgifterna och allt. börjar förvandlas till en plugghäst, och jag älskar't!

ni börjar bli riktigt många
idag är det helg, och den inleddes med efter tio och plugg. nu är jag redo för staden och malin och sara, och så småningom även mamma. vad som händer är lite oklart men bra blir det säkert.
imorgon är det tbaren som gäller, det ska bli kalasfint. ska bara lyckas stoppa hostan någonstans där den hör hemma. tjipp!

.
livet enligt rosa - du och jag och hela världen
Jag tror att det var kärlek jag kände
Men jag fann den vid världens ände
Jag föll för dig, kunde inte låta bli
Jag föll för dig, men det kunde aldrig bli vi
Du är där och jag är här
Det skiljer tusen mil
Du är där och jag är här
Och jag har ingen bil
gammal skoluppgift.
Plötsligt är jag där. Där på äspetstranden i Åhus. En varm doft, en doft fylld av kärlek och hav. Det är doften av drivved jag känt. Jag ligger bredvid mamma i den varma sanden. Låter sandkornen sakta rinna ner mellan mina fingrar, och tar upp en ny hand full med sand. Terapi. Ute i vattnet står moster och morbror och stänker vatten på varandra. Konstigt ändå, men fint. Att vi i vår familj alltid haft en kärlek till havet. Äspetstranden, trettio meter till vänster när man kommer ner från den sandbelagda trappan, där är vårt ställe. Mormor, förr även morfar, och alla deras barn och barnbarn. En mötesplats varma sommardagar, för hela släkten.
Jag minns tydligt hur starkt morfar, precis som jag, älskade havet. Så fort barnbarnen lärt sig simma tog han med dem på en utflykt ut i havet. Det var nämligen så att det alltid fanns en sandbank ungefär femtio meter ut i havet. Konstigt nog fanns den där varje gång vi badade när jag var liten. Ibland längre ut än annars. Morfar älskade att simma, och det smittade av sig på oss barn. Vi simmade och simmade, och precis när vi trodde att vi inte orkade mer, och att vågorna skulle äta upp oss, just då sa morfar ”nu, nu kan ni sätta ner benen. Känn efter med tårna nu”. Vi gjorde det, trevande och försiktigt satte vi ner fötterna, och visst kände vi sanden, hur den formade sig runt våra tår. Vattnet räckte oss bara till midjan, och känslan av lycka, en viss stolthet infann sig. Vi klarade det, även denna gång.
hostar och dricker kaffe
så bli 22 lite fortare
