sådär
Balskor med mesig klack: X
Cykelbyxor: X
Saltvattenspray: X
Bh till balklänningen: X
Ibland är man bra effektiv.
Nu måste jag plugga.
Kul.
Cykelbyxor: X
Saltvattenspray: X
Bh till balklänningen: X
Ibland är man bra effektiv.
Nu måste jag plugga.
Kul.
.
världens finaste
Jag har haft årets bästa helg tror jag. Eller kanske inte riktigt. Men igår hade jag årets första ta-det-lungt-med-fina-människor-i-solen-inga-bekymmer-njut-av-livet-dag. Det var magiskt.
Vi började på min balklänning idag. Den kommer bli så snygg. Jag kommer bli så snygg. Minsann.
Imorgon börjar jag ett men är trött som en spade så ska nog lägga mig nu. Bums.
P.S Katarina: Jag saknar dig. D.S
Vi började på min balklänning idag. Den kommer bli så snygg. Jag kommer bli så snygg. Minsann.
Imorgon börjar jag ett men är trött som en spade så ska nog lägga mig nu. Bums.
P.S Katarina: Jag saknar dig. D.S
så många fina år
Så sitter man här. Med sista inlämningen. Tolv år. Skolan har tagit tre fjärdedelar av mitt liv. Tänk vad fint det har varit. Så mycket man har lärt sig. Så många vänner man fått. Och har kvar. Nu njuter vi.
för sören
Lyckades inte haffa byxorna. SJUKT störigt.
Nu ska jag ut i solen igen. Jag håller nämligen på att bli brun. Brunare.
Leverfläckarna förökar sig och jag trivs.
Bild från förra sommaren.
jag blir helt till mig.
jag får på riktigt hjärtklappning av dom här byxorna. Det är bland de snyggaste jag sett.
Tänk vitt tunt oversizelinne nerstoppat i dessa, med ett par superhöga klackar till. GUD.
Jag har suktat i en månad efter att kollektionen ska släppa, och inatt 00.00 gör den det.
ovisshet
Det rullar på. Allting rullar på. Jag vill sy. Men hinner inte. Jag solar lite. Men med en religionsbok i handen. Det är svårt att hinna med någonting. Allting som man egentligen vill göra. Men om två veckor. Mindre än det. Då är vi fria. Läskigt. Är inte säker på att jag vill vara fri. Speciellt inte nu. När jag inte längre vet någonting om framtiden.
villintevillintevillintevillinte
Men jag måste verkligen börja skriva om konflikten mellan Nord och Sydkorea nu. Så är det bara.
vissa hanterar orden lite bättre än alla andra.
Det kommer alltid att finnas någon som vill ligga nära dig. Det kommer alltid att finnas någon som vill hålla i dig handen. Det kommer alltid finnas någon, någon där ute som vill allt det där som du vill.
Men det handlar ju om någonting helt annat.
En natt i juli låg jag nära någon speciell och jag skattade så jag grät och klockan var kanske fyra på natten när han sa: "snälla kan det inte alltid vara såhär, jag vill alltid höra dig skratta". Jag undrade om han skulle höra någon skillnad om jag inte skrattade på riktigt. För även om allting var på riktigt just då så var det som att jag visste att det inte skulle kunna fortsätta vara så.
Och vad spelar det för roll, egentligen, om någonting är äkta eller oäkta? Vad spelar det för roll om han inte är precis som i drömmarna om det känns bra när man är tillsammans. "Du förväntar dig alldeles för mycket" sa han, och jag sa att han hade fel. Men jag vet inte längre, han hade kanske rätt. För han kanske inte alltid måste vara ett huvud längre, han kanske inte alltid måste vara smartast i hela världen och säga och göra allting precis helt rätt. Det kan kanske vara fantastiskt ändå.
merlangtanankärlek.blogspot.com
merlangtanankärlek.blogspot.com
kjshadnbewihdnsklkfn sjdfbjlskn
Jag tror att jag har ord som räcker hela natten lång. Det känns så. Som att de äntligen hittat hit. Bokstäverna har äntligen hittat mina fingrar och tangenterna får åter igen njuta av en outröttlig natt. Det är kanske bäst att skriva klart det där historiaarbetet när de ändå har farten uppe? Ja. Så får det bli.
torpet
Där är allt fint och grönt. Inte en enda bit ångest så långt ögat når. Där skuttar fölen runt bara några meter bort. Där finns flera hektar nyutsprungen bokskog. Där ligger ett täcke av vitsippor i varenda backe. Där finns lugn. Där finns frihet. Där spenderar jag hela helgen.
hittade anteckningar från lausanne-resan.
Dag ett.
På andra sidan det glittrande vattnet ligger frankrike. Mont blanc tornar upp sig framför mig, omringad av mindre berg. I vattnet åker vackra segelbåtar fram och tillbaka, och ibland får man ett "bonjour" av en förbipasserande fransman. Livet är allt bra, tänker jag medan solens varma strålar smeker min vinterbleka hy på den gröna bänk jag nu suttit på i tre timmar. Beskådat livet de lever här.
Jag är lämnad ensam i Lausanne, men ändå känner jag mig inte ensam. Leenden möter mig längs strandpromenaden och det enda jag ödslar mina tankar på för tillfället är vilken av alla ljuvliga restauranger jag ska äta på ikväll.
Dag två.
Här röker man inte och alla äter kebab till lunch. helst sittandes i solen på ett av de små pitoreska torgen.
På andra sidan det glittrande vattnet ligger frankrike. Mont blanc tornar upp sig framför mig, omringad av mindre berg. I vattnet åker vackra segelbåtar fram och tillbaka, och ibland får man ett "bonjour" av en förbipasserande fransman. Livet är allt bra, tänker jag medan solens varma strålar smeker min vinterbleka hy på den gröna bänk jag nu suttit på i tre timmar. Beskådat livet de lever här.
Jag är lämnad ensam i Lausanne, men ändå känner jag mig inte ensam. Leenden möter mig längs strandpromenaden och det enda jag ödslar mina tankar på för tillfället är vilken av alla ljuvliga restauranger jag ska äta på ikväll.
Dag två.
Här röker man inte och alla äter kebab till lunch. helst sittandes i solen på ett av de små pitoreska torgen.
trötthet.
lite som en recension?
Jag är sjuk. Och jag tänker mycket då. Eller nja, det kanske var att överdriva. Men igår kväll började jag och mamma kolla på en dokumentär som heter hästpojken, eller the horse boy. Jag orkade inte kolla klart på den men till min lycka gick det en repris idag, precis samtidigt som dagens rätt på fyran.
Jag såg alltså hela, och jag måste säga att den förändrade min syn på saker och ting.
Egentligen är jag öppen för alla sorts synsätt (visst, så säger alla, men ändå) och blir faschinerad av folk som tror. Inte nödvändigtvis på någon gud, men på högre makter.
Filmen handlade om en autistisk pojke med ljuvliga föräldrar. Pojken fick utbrott flera gånger om dagen, och det var otröstliga sådana. Under filmen får man följa med familjen på en resa till shamaner (speciella människor som sägs ha kontakt med högre makter) i mongoliet. Grymt intressant. Ni måste för sören se den för jag kan inte förklara bättre än så. Finner liksom inte ord. Förstår ni?
Tror den finns på svtplay.se, så kolla in där. Om ni vill se något som i alla fall förändrade mig och min syn på saker och ting.
Jag såg alltså hela, och jag måste säga att den förändrade min syn på saker och ting.
Egentligen är jag öppen för alla sorts synsätt (visst, så säger alla, men ändå) och blir faschinerad av folk som tror. Inte nödvändigtvis på någon gud, men på högre makter.
Filmen handlade om en autistisk pojke med ljuvliga föräldrar. Pojken fick utbrott flera gånger om dagen, och det var otröstliga sådana. Under filmen får man följa med familjen på en resa till shamaner (speciella människor som sägs ha kontakt med högre makter) i mongoliet. Grymt intressant. Ni måste för sören se den för jag kan inte förklara bättre än så. Finner liksom inte ord. Förstår ni?
Tror den finns på svtplay.se, så kolla in där. Om ni vill se något som i alla fall förändrade mig och min syn på saker och ting.
blablablabla
Tänk vad mycket man läser. Ändå. Alla ord som formas framför ögonen. Tänk så många ord. Och ännu fler bokstäver. Som rinner framför ögonen, egentligen helt utan att vi noterar dom. Ögonen är vana vid att bilda ord, och läser inte längre bokstäverna var för sig. Tänk vad många böcker man plöjt igenom. Och tänk. Bara nu har ni lagt till ytterligare 62 ord till ert förråd. Med en helt onödig text har ni blivit lite rikare. På ord. 78.
.
some say love
Spontanutgången i fredags blev vildare än väntat och jag har hittat sår på hela min kropp (?) men jag tror det var värt det.
Igår konfirmerades lillen min och han var så fin och allt var så fint och jag hade en blå klänning och var ungefär 1.83 lång. Det var fint, som sagt.
Jag har inte gått upp än. Så ni vet liksom. Eller jo, jag gick från sängen till soffan, och sedan en tur från soffan till kylskåpet, men nu är jag tillbaka i soffan igen. Sarah lovade att smsa innan de körde så att jag hinner komma ur min pyjamas. Här ska det nämligen fotograferas. Så är det bara. Med det.
Jag avslutar med en klok kvinnas senaste blogginlägg;
Igår konfirmerades lillen min och han var så fin och allt var så fint och jag hade en blå klänning och var ungefär 1.83 lång. Det var fint, som sagt.
Jag har inte gått upp än. Så ni vet liksom. Eller jo, jag gick från sängen till soffan, och sedan en tur från soffan till kylskåpet, men nu är jag tillbaka i soffan igen. Sarah lovade att smsa innan de körde så att jag hinner komma ur min pyjamas. Här ska det nämligen fotograferas. Så är det bara. Med det.
Jag avslutar med en klok kvinnas senaste blogginlägg;
14.29 KÄRLEK
För mig är kärlek som att leta lägenhet. De ser så bra ut på bilderna på Hemnet. Förväntningarna byggs upp. Jag drömmer om det vitlackade golvet och den förtrollande takhöjden. Kärlek vid första ögonkastet. Jag planerar redan vart jag ska ställa mitt matbord. Jag ser vårt liv framför mig.
Sedan när vi möts och jag kliver in i sekelskiftsdrömmen och synar förälskelsen i sömmarna, så är den inte alls lika stor som jag tänkt mig (alltid jobbigt), det luktar lite unket, det känns trångt och obekvämt. Jag får ingen luft och blir besviken.
Sen helt plötsligt hittar man rätt. Man kliver in i himmelriket. Och vill inget hellre än att stanna kvar för alltid. Då börjar budgivningen. Du budar och budar. Men vinner aldrig...Eller så vågar du inte satsa. Och ångrar för alltid att du inte budade...
Men en vacker dag...
hursomhelst.
Två dagar utan Robin. Och hur hemskt det än låter så tänker jag inte så mycket på det. Min hjärna vet att jag skulle förbli olycklig då. Men jag är lycklig nu. Och jag tänker på honom ändå. Men bara på det fina.
Mina naglar är gröna, fast allför avskavda och om en timma ungefär har jag Malin som sällskap. I eftermiddag ska jag och farmor till Gittes tygkälla och försöka hitta ett mönster som matchar de jag har i huvudet och på ett tiotal skisser i farmors syrum. Det kommer nog inte gå galant. Men det kommer gå bra.
Som allt annat nu för tiden.
På lördag konfirmeras lillebror och jag ska ha min finaste sommarklänning. Det har jag bestämt. Och mamma.
Det här inlägget spretar åt alla håll och åt alla känslor. Men jag tror att det blev hyfsat bra ändå.
Nu ska jag skriva om en solig dag för en vecka sedan, och sedan ska jag lacka om mina naglar till något lite mindre avskavt (eller hur jag nu stavar till de?)
Mina naglar är gröna, fast allför avskavda och om en timma ungefär har jag Malin som sällskap. I eftermiddag ska jag och farmor till Gittes tygkälla och försöka hitta ett mönster som matchar de jag har i huvudet och på ett tiotal skisser i farmors syrum. Det kommer nog inte gå galant. Men det kommer gå bra.
Som allt annat nu för tiden.
På lördag konfirmeras lillebror och jag ska ha min finaste sommarklänning. Det har jag bestämt. Och mamma.
Det här inlägget spretar åt alla håll och åt alla känslor. Men jag tror att det blev hyfsat bra ändå.
Nu ska jag skriva om en solig dag för en vecka sedan, och sedan ska jag lacka om mina naglar till något lite mindre avskavt (eller hur jag nu stavar till de?)
så ni vet liksom.
Jag har en massa ord i huvudet som vill ur mig och ner på tangenterna. Men jag tänker för länge på varje mening, så orden stockar sig redan i handlederna.
